Skrivelser från Mörkret XXXII

Efter två bra arbetsdagar utan motgångar tog jag beslutet att styra upp verkligheten. Så nu är jag lite bakis.

Fru Myrkheimr skulle visst på någon slags fest där endast kjoltyg var inbjudna. Tur var väl det. Hon med Skäggets fru och unge hade visst inte GPS:en inkopplad och tog en väl tilltagen promenad i vinterlandet. Jag skrattar i mjugg och inser att jag nog hade det mindre dåligt bra i Mickel Rävs dunkla belysning med öl och sällskap. För sällskapet var grymt. Skägg, långt hår och öl. Ett tappert försök till att läsa karaokelistan (ja, det är karaoke på fredagar). Egentligen borde jag dominerat sönder karaoketillställningen. Det fanns tre A4 med hårdrocksmetal i pärmen. Jag tappade dock lusten, tron på mänskligheten och smygkräktes lite i skägget när en solid massa av fläsk klev upp och brölade i mikrofonen. Hade jag lagt hand på samma mikrofon hade jag förmodligen blivit spetälsk, ledsen och fet på samma gång. Jag avstod, beställde en onödig öl och halkade hemåt. Väl hemma tog jag en helt sinnessjukt onödig öl till. Resten är historia och uppvaknande i soffa.

Karaokefadäsen till trots hade herr mYrkheimr ett grymt bra avslut på arbetsveckan. Låt oss förresten inte kalla det för karaokefadäs. Dessa tillställningar är förmodligen lika sjukt viktiga för förortssunkhaken som förortssunkhaken är för förortssunkifierarna.

Kuriosaministern talar: En gång, för ungefär fyra år sedan knatade jag in på Mickel Räv med den solklara planen att ta en AW-bira med Rauken. Klockan kan väl ha varit runt 15:17, jag är ju hantverkare, för böfelen.
När ägaren skottar ut oss vid 01:07 och säger att vi kan betala en annan gång inser vi att vi har ölat oss genom en karaokekväll utan att ha hajat att det var fläskapor, hyenor och alla sorters grismänniskor som har sjungit Sten & Stanley, Arja Saionmaa och what not. Fan, nu ljög jag väl halvt ihjäl mig igen. Jag hade ingen om det förrän dagen efter när jag krälade ner för att pröjsa notan och såg en karaokeflyer på dörren. Jisses...

Den harmynte lilla apan kanske undrar vad som händer i det Myrkheimrska palatset en dag som denna?
Tvättstuga, smädelser, fet mat, avgudadyrkan och kanske en kram händer.

En gång skrev jag "pärmapa" till Fritiof. Det var så roligt att jag skrattade högt. Ni fattar såklart inte varför men det var kriminellt roligt och I'm above the law.

Hörru, fru Myrkheimr! Ska du ta och göra en riktig brakfrulle till din make nu? Inte? Typiskt...

NP: Future Sound of London - My Kingdom