Oslo är en vacker stad. Vi inledde med sedvanlig promenad i Nasjonalmuseet. Man har inte varit i Konge Haralds by på riktigt om man inte har sett Peter Nicolai Arbos Åsgårdsreien med egna ögon.
Pengaspillet inleddes i samma lokal när en replika av Munchs ”Madonna” inköptes. Den kommer passa fint bredvid Wingemålningen i vardagsrummet.
Efterföljande två dagar ägnades åt oppussing av värdinnans boning. Nyligen inflyttad och mindre inspirerad tackade värdinnan hjärtligt för all hjälp.
På måndagskvällen lyckades jag med konststycket att äta mig mätt och dricka två ”öl” för under 200 NOK. Imponansfaktor: Hög
I sällskap av en vän från förr begav jag mig senare till Oslo Mikrobryggeri och gjorde av med lite mer pengar än nödvändigt.
Onsdag - Infernot inleds.
Klubbkvällen brukar vara en riktig höjdare. Herrskapet Myrkheimr var föga oroliga över att denna onsdag skulle bli annorlunda. När Torture Division och Vomitory ska till att lira är man ännu mer stolt över att vara en svenskefan i Norge. Mycket trevligt att träffa båda banden igen. Ännu trevligare att efterfesta med det förstnämnda.
Själva festivalen som sådan hade ingen vidare lineup jämfört med tidigare år. Vi har dock sett några riktiga höjdare. Marduk headlineade på torsdagen - med bravur. Mayhem på fredagen, inte lika djävla bra men när man får se ”Funeral fog”, ”Freezing moon”, ”Pagan fears” och ”Deathcrush” live är man komplett dum i exakt hela djävla huvudet om man inte är nöjd.
Annars var Ihsahn fredagens behållning. Hade han dragit av en gammal Emperordänga hade han fått tolv poäng av tio möjliga. Nu hamnade han på blott åtta.
För fan! Nachtmystium lirade ju redan på torsdagen. Ett Djävulens bra gig!
På lördagen var det dags för akten som lurade mig till Inferno igen. Taake. Här var jag smått orolig över att bli besviken. Det kulminerade dock i tårar och bögigt nära en liten gråt när Høst avslutar med ”Nattestid I”. Ståfräs, kramkalas och viljan att i ren eufori slå sönder ting! Detta gjorde min festival! Takk!
Nu är vi hemma. Jag och fru Myrkheimr ångrar inte det faktum att vi lade några extra kronor på att åka första klass. Inte ett dugg.
Vad göra när man kommer hem? Jag borde göra som en god vän just skrev i ett SMS. Jag borde köpa en 19-kronorsöl. Bara för att det är praktiskt genomförbart. I Sverige.
Avslutningsvis sänder jag ett stort tack till vännerna från Svea Rikes skithål - göteborg. Ni är grymma!
Mycket trevlig reseskildring! Det är skönt att jag själv slipper ta mig till roligheterna när jag bekvämt kan läsa om dem i efterhand.
SvaraRadera